20190831
Är påväg hem ifrån Robin och Zandra själv vid 11-tiden på kvällen. Känner mig så otroligt otrygg när jag går själv inne i Sthlm.
Jag kollar alltid bakom mig så att ingen ska följa efter mig eller så.
Hur ska jag kunna flytta till Sthlm när jag inte känner att jag kan röra mig fritt som till exempel i Trosa.
Detta behöver jag fundera många gånger över.
20190727
Känslan att vara ensam.
Jag känner mig ensam även fast jag har en massa vänner runtomkring mig. Första semesterveckan har gått i full fart! Jag har hunnit att umgås med både Dan & Camilla, Charlotte & Robin, Calle och Sebban, men ändå så känner jag mig sjukt ensam. Detta gör mig stressad.
Oskar är uppe i Dalarna denna vecka och kommer hem igen imorgon. SOM JAG LÄNGTAR! Just närheten ifrån Oskar är något som jag saknar. På tisdag åker jag och Oskar upp till Sollefteå och jag kommer att ha människor runt om mig hela tiden. Denna tanke får mig avslappnad, just att hela tiden ha någon vid min sida.
Jag har tidigare känt att jag inte klarar av att ha semester en längre period. Detta för att jag känner att jag snabbt blir rastlös. Kanske är det också så att jag inte klarar av att vara ensam en längre period som får mig att inte vilja ha en längre semester. Jag vet att jag behöver få vara ensam några dagar för att vila upp mig, men efter det så börjar jag bara känna mig ensam.
Men nu är det dags att dra in mot Stockholm för att simma med Paulina och för att sedan sova över hos Oskar och vänta på att han kommer hem ❤
20190424
Ej slutfört, men lägger ändå ut detta!
"Ännu en dag när jobbet inte känns roligt..
Man blir väldigt sugen på att byta till något annat, men samtidigt så känns det inte aktuellt när man mår som man gör. Ibland går tankarna till att man kanske mår såhär för att man inte riktigt trivs på jobbet och att det kanske vore bra att byta.
Jag tycker att det känns jobbigt att jobba med Oskar och jag skulle vilja byta så vi kommer ifrån varandra, men Oskar vill inte riktigt att vi ska berätta till Micke hur det ligger till oss och då får jag acceptera detta."
20190223
Status på Rebecca:
- Utmattad
- Liten energibank
- Kär
- Ett inre där allt går som en berg-och-dalbana
När jag tittar tillbaka till tidigare blogginlägg så blir jag lite mörkrädd. När jag ser vad jag har skrivit så blir jag inte så förvånad över att jag bröt ihop hos chefen och nu även tagit kontakt med företagshälsovården om att få hjälp med min utmattning.
För tre veckor sedan så bröt jag ihop hos chefen. Jag bara grät och sa att jag inte trivdes på jobbet + att det bara är alldeles för mycket just nu.
Jag hade märkt på kroppen att något inte stod rätt till. Tryck över bröstet, ont i huvudet, kunde inte tänka klart och hjärtklappning.
Efter att jag bröt ihop så tyckte jag inte att det blev så stor skillnad. Utan redan veckan efter så fick jag fler uppgifter att göra och när jag under den veckan fick en ångestattack där det nästan svartnade för ögonen så insåg jag att sett måste sättas
stopp för. Dagen efter hörde jag av mig till företagshälsovården för hjälp och när jag berättade detta för chefen så var det som att han förstod att vi nu måste begränsa mina arbetsuppgifter.
Nu börjar det kännas bättre, även fast jag får tryck över bröstet så fort jag får ett stresspåslag.
Sedan så har vi mig och Oskar. Han har introducerat mig till sina vänner och jag börjar bli riktigt kär i han. Han får mig att må så bra!
Imorgon ska vi till Andreas, Gül och Olivia och hälsa på. Jag vill visa upp han och så han får träffa en del av min släkt och bekanta.
Fina fina Oskar!
20181229
Hej igen,
Då var det dags för att ventilera lite tankar igen. Denna gång är det ingen euforisk Rebecca som svävar på små moln och är nykär, utan snarare en Rebecca som inte mår bra inombords.
Jag känner mig vårdelös och ensam.
Jag känner ingen glädje för jobbet eller livet.
Jag känner att jag har jobbat in mig in i ett hörn där jag inte vet hur jag ska komma vidare.
När jag umgås med Oskar ensam så mår jag så bra och allting känns perfekt, men när jag inte umgås med han så känner jag mig ensam och jag vet inte riktigt vart jag har han eller vår relation.
Vad är vi egentligen? Kompisar? Påväg att bli partners?
Jag vet inte riktigt vart jag har han och det känns fruktansvärt jobbigt.
Sedan kommer det till saken om att jag och han är kollegor och väldigt nära sådana. Det känns jobbigt och det kommer inte att fungera i längden att ha det så om vi ska bli något mer.
Sådana här diskussioner har vi ännu inte tagit, men jag känner att det börjar att bli dags.
Nästa orosmoment är just nyår också. Charlotte bjöd in mig til Jimmy Bergvall. Tyvärr kom det fram att det skulle vara tre par där + lilla jag. Alltså jag skulle bli som ett sjunde hjul, Det kändes inte aktuellt.
Även Oskar har bjudit in mig till hans vänner och till han har jag sagt att jag vill spendera nyår med honom. Just nu så känns allting bara osäkert då Oskar har legat hemma och ej varit frisk (ont i magen + spytt).
Så frågan är om det ens kommer att bli någon nyår för honom och om han inte vill att jag ska vara i närheten, vad ska jag göra då?
Frågan är om jag ens vill träffa någon. Det känns som att alla tycker att det är fel att spendera nyår ensam, men jag känner bara för att vara ensam om det inte bli något ihop med Oskar.. Men på ett annat sätt så får det mig så sjukt ledsen, för jag känner mig så ensam.
Saker jag önskar att jag fixar till nästa gång jag skriver här:
1. Vad sker mellan mig och Oskar? Vad vill han? Ska vi satsa på varandra?
2. Om ja, vi behöver tänka på hur vi ska göra med jobben. Det är inte hållbart att jobba på samma grupp med samma arbetsuppgift.
20181118
Nästan exakt 2 månader sedan jag skrev här senast och jäklar vad saker har hänt..
Jag och Oskar har träffats varje helg sedan dess och sovit tillsammans. Det har även inte bara blivit att vi sovit med varandra under helgerna, utan även under vissa veckodagar. Hans närhet får mig att må så bra! Ifrån första natten tillsammans innan resan upp till Järvsö skulle äga rum, så har vi träffats och sovit med varandra någongång varje vecka!
Den 20181115 var jag, Oskar, Stefan och Navid på kurs för rött kort i klättring. Efter kursen så frågade Stefan om jag ville ha skjuts söderut, men då jag bara ville sova hos Oskar, så berättade jag att jag skulle sova i Stockholm för natten men inget mer. Så Stefan lämnade av mig och Oskar vid Årstaberg och jag åkte tvärbanan med Oskar hem till han. Under natten så kunde Oskar inte sluta röra mig, utan han låg och smekte mig ända till halv 2. Så mysigt!
På morgonen så ville varken han eller jag stiga upp, utan vi låg bara och pussade varandra ända till väckarklockan ringde och då var tvungen att stiga upp och bege oss till jobbet.
Just så som hände under morgonen har hänt varje morgon jag och Oskar har sovit ihop. Vi kan inte sluta pussa varandra och händerna går överallt. Han får mig att må så bra och känna mig så avslappnad och lycklig.
Allt detta känns så olagligt, då han är min kollega. Men jag kan inte släppa han ur mina tankar och inte heller vill jag sluta träffa han..
Som Micke säger, Rebecca du måste ta ett snack med han. Men jag vet inte varför det är så svårt. Man kanske inte vill få ett negativt svar tillbaka. Sedan känns det lågt odds på det, då jag och Oskar har sett så mycket och snackat nästan varje dag.
20180918
Vilken händelserik helg! Det enda som var planerat i helgen var en resa till Järvsö med Oskar för att köra downhill. För att slippa köra ifrån Trosa på morgonen så hade jag frågat om jag kunde få sova hos han ifrån fredag tilll lördag och enligt
han så var det inget problem.
På fredag så åkte därför jag och Oskar tillsammans ifrån jobbet och drog direkt in till ICA för att handla middagsgrejer. Sous vide stod såklart på agendan och så gott det blev! Fredagskvällen blev sen innan vi kom i säng. Jag visste inte riktigt vart
jag skulle sova, men jag drog iväg en fråga om vart han tyckte att jag skulle sova och fick svaret att "Ja, jag har ju bara 1,20 bred säng." Men jag tyckte att det var inget problem och föreslog att jag skulle sova där. Tog ett tag innan
jag somnade, så när jag vaknade vid kl. 6 på morgonen så var jag ganska så trött. Men vid 7-tiden så var vi påväg mot Järvsö.
En rolig dag väntade i Järvsö och jag tog tillfälle i akt att vila mitt huvud mot hans axel flertalet gånger när vi åkte liften upp.
Väl påväg hem så insåg jag ganska så snabbt att detta kommer att bli sent innan vi kommer till Sthlm och ännu senare om jag skulle köra hem mot Trosa. Så jag frågade han om jag fick sova över ännu en natt och det var inget problem.
När klockan sedan slog morgon och jag inte riktigt ville stiga upp så började Oskar lägga armen runt mig och efter det gick allting väldigt snabbt. När han hade sitt ansikte bara några centimeter ifrån mitt så insåg jag att det var nu eller aldrig att
ge han en puss. När pussen var given så var det som att vi både bara släppte lös allt vi hade i kroppen. Det slutade med att vi både låg nakna i sängen och hade fullbordat sexet. Vi låg kvar i sängen till halv 5 på eftermiddagen och bara njöt av varandras
närhet.
Till råga på allt så lyckades även herrn att ge mig ett sugmärke som jag nu måste lyckas att gömma så ingen får se det. Men jäklar vad denna grabb får mig att må bra. Aldrig hade närhet känts så enkelt. Inga dåliga tankar utan jag bara levde för nuet.
Jag vill bara att denna dag ska ske igen!
20180809
"när jag är med dig
känns det som att tiden står still
åh jag gör vad du vill
hör mig
när jag ser på dig
vill jag bara att vi ska dra
för alla runt omkring stör mig
när du ler så blir jag generad
men ändå så vill jag ha mer, så mycket mera
jag är lite rädd när vi dansar
men jag bara hoppas
att du ändå ser"
20180805
Här sitter jag på flyget efter en weekend hos Andreas, Gül och Olivia. Resan dit har varit väldigt behövande då vi mest har myst och tagit det lugnt ihop. Jag känner att jag har haft alldeles för mycket i huvudet och tempot har varit för högt den senaste tiden. Så denna resa till Amsterdam har varit väldigt bra för att få varva ner.
Tyvärr så finns det bara en person som tankarna gå till och jag förstår inte varför jag bara kan chilla och ta det lite lugnt och avvakta för att se vad som händer framöver. Men på något sätt så har jag fallit så hårt för han. Han får mig att må så bra och det är länge sedan jag har skrattat så mycket som när jag umgås med han. När jag träffar han så kan jag inte annat än le och det brukar bli samma reaktion hos han när våra blickar möts första gången.
Just nu så är Oskar i Sarek i över en vecka och ska vandra med hans killkompisar, men vi har pratat om att när han kommer hem igen så ska vi både springa ihop och fara iväg och paddla kajak. Det sista ska bli väldigt trevligt, då vi planerar att dra ut i Stendörrens naturreservat. Han nämnde även ett kort ögonblick om att det alltid är trevligt att tälta. Så vem vet, det kanske blir så att vi tar en utflykt över helgen och stannar över på någon ö och sover över. Jag skulle iaf inte klaga över det.
Sedan skulle jag även vilja åka iväg och vandra någonstans och kombinera ihop det med att ta en körning med lastbil. Jag vill uppehålla mina körkunskaper då jag inte kör lika ofta som tidigare. Jag funderar på att åka iväg till Säfsen. Det är ca 27 mil dit ifrån Södertälje, så inte jätte långt! Man skulle kunna åka dit på fredagen efter jobbet och hem på söndag eftermiddag.
20180722
Söndag 22a juli. En dag av väntan på ett sätt, men även en dag där tankarna har gått för fullt.
Under gårdagen så hade jag besök av herr Ekstrand. Kl. 12:15 kom han med tåget ifrån Flemingsberg och Sthlm. Dagen började med att han och jag tog och gjorde lunch tillsammans, Tonfisksallad med färska bär. Efter det var de som att ingen av oss ville gå till gymmet som vi pratade om, utan vi satt mest i lägenheten pratade och hade roligt. Men efter ett tag så tog vi vårt pick och pack promenerade till gymmet (~ 20 mins promenad). Efter ett mys-pass på gymmet där ingen av oss stressade så hann klockan att slå 18:00. Då jag visat han vilka möjligheter som fanns att ta sig tillbaka till Sthlm:
1. Tåg 20:15 ifrån Vhd
2. Buss 22:30 ifrån Trosa.
Så frågade han lite fint om det gick bra att stanna och ta bussen hem och självklart så ville jag inget annat än det. Efter gymmet så lagade Oskar och jag middag tillsammans. Hemmagjorda burgare som blev supergoda! Teamworket tillsammans fungerade väldigt bra!
Under hela kvällen var det som att det fanns en spänning mellan oss och när vi gick tillsammans till bussen så var det som att vi inte ville lämna varandra. Jag ångrar så mycket att jag inte gav han en kram innan han gick in i bussen, utan istället visade han in i bussen när han stod kvar och kollade mig in i ögonen...
Idag så har jag inte fått något svar av Oskar på messenger, utan han har bara kollat på meddelandena. Känner mig så sjukt desperat efter honom. Jag vet inte vad jag ska ta mig tillväga. Utan jag är bara så förtjust i han, men det känns bara så förbjudet.. Han är en kollega och den kollega som jag har precis vid min sida. Men i veckan så skrev han till mig att han saknade sin skrivbordsgranne.
Imorgon måndag, så har vi planerat att klättra ihop. Jag hoppas att han inte har legat hemma och varit sjuk idag och att det har varit anledningen till att han inte har svarat. För då är risken stor att han inte kommer kunna klättra imorgon. Jag vill verkligen träffa han innan han åker iväg i 3 veckors tid...
20180616
Imorgon är det 2 veckor sedan jag och Rasmus tog beslutet om att gå ifrån varandra, två veckor där jag knappt har suttit still en sekund. Det har varit full fart hela tiden.
Varit ut till Hellasgården och cyklat med Christian Claesson. Cyklingen gick bättre än förväntat och jag fick en flyt bland alla stenar och rötter. Det var väldigt fränt, så dit vill jag gärna igen.
Sedan så har vi det som har fångat min uppmärksamhet och mina tankar som mest, allt med Oskar. Två dagar denna vecka så har vi varit på klätterkurs tillsammans och så roligt vi har haft det. Lätt till skratt och han har fått mig att må så bra. Sedan så har vi det som fått mig så förvirrad. Efter två klätterpassen så har vi avslutat kvällen med en burgare och öl till. Båda kvällarna så har vi suttit kvar tills att stället har stängt och det har inte blivit tidiga kvällar direkt. Både onsdag och torsdag så hamnade vi på samma buss och satt bredvid varandra. Nu är det även så att vi ska klättra imorgon med varandra + med en tjejkompis till Oskar. Så vi får se vad som händer, men han får tyvärr det att komma fjärilar i magen.. Så skärpning Rebecca nu!
Samtidigt så börjar verkligheten komma tillbaka med Rasmus också. Det börjar att kännas jobbigt och förmodligen så kommer det att kännas jobbigare när jag flyttar ut ifrån Fänsåkersvägen.
Jag har som sagt även skrivit kontrakt på en riktigt fin lägenhet i Trosa, så jag blir kvar i bygden.
Det tråkiga är att på ett sätt så trivs jag här i Sthlm. Jag har nära till kollegor och vänner + att det är enkelt att hitta på saker med folk. Sedan om jag ska börja att klättra mer så kommer det bli svårt att ta sig fram och tillbaka till Sthlm när jag bor i Trosa. Frågan är hur länge det tar innan jag sover över hos Oskar? Eller om jag kommer att stå på mig och sova hos Robin och Zandra. Vem vet, Oskar kanske inte ens är intresserad av något mer än vänskap. Men det känns lite konstigt att umgås och skriva så mycket som vi gör med varandra om vi bara ser varandra som vänner..
Nu år det banne mig dags att sova..
20180606
Nu är beslutet taget. Jag och Rasmus kommer att separera. Rasmus kommer att köpa ut mig ifrån lägenheten och jag kommer därmed behöva flytta till ett nytt boende. För tillfället bor jag hos Robin och Zandra då det är smidigt att ta sig till jobbet med Job Expressen. Jag ser framemot kunna spendera mer tid med Oskar, Hedvig, Paulina, men även med Robin och Zandra!
Jag försöker att se det positiva i allt och det är väldigt skönt att inte bo hos med Rasmus. Just de att dela säng med han känns bara fel just nu.
Här nedanför finns det som jag och Rasmus kom överens om angående betalning för lägenheten.
Rasmus betala:
- Halva amortering de 3 första månaderna (2000 kr) = 3000 kr
- Halva servicekonto = 15493,35 kr
- Rebeccas insats = 150 000 kr
- Ökning på lägenhet = (60000 kr / 2) 30 000 kr
Sammanlagt = 198 493,35 kr
20180602
Då var jag tillbaka in i denna blogg igen..
I förrgår hade jag och Rasmus ett långt snack när vi låg i sängen och skulle sova. Vi pratade om framtiden och att vi står i ett läge när våran relation inte går åt rätt håll. Jag kan inte ge han den närhet han behöver (ha sex) och det får han att må dåligt. Medans jag i nuläget bara behöver få ta hand om mig själv, för att må så bra som möjligt. Detta bidrar till att vi har hamnat i en ond cirkel och att vi inte ser något ljus i tunneln.
Vi diskuterade olika senarion och insåg att det kanske är dags för oss att ta en paus eller gå ifrån varandra. Vi båda tycker om varandra, men vi är i ett läge när vi inte ser våran relation som något hållbart. Om vi skulle gå ifrån varandra så kommer Rasmus att ha kvar lägenheten, då jag inte har råd att köpa ut han. Detta gjorde att en sten lättade ifrån mitt hjärta, men samtidigt så känns det jobbigt då det betyder att jag behöver att hitta en bostad åt mig.
Sedan så kan jag inte släppa Oskar. Vi fortsätter att prata med varandra varje dag... Vi har gått över till att skriva mer flörtgubbar åt varandra vid olika fraser, men jag inser även att skapa någon relation med en arbetskollega är inte hållbart! Men jag kan bara inte sluta kolla på honom på jobbet, eller sluta skriva åt han, eller sätta mig lite på gränsen nära honom. Det är något mellan mig och Oskar som jag bara inte kan släppa. Ända sedan Vemdalen så har denna "elektricitet" funnits mellan han och mig och hade han väl vilja pussat mig där i slalombacken så hade jag gjort det. FAN Rebecca, nu får du ta och skärpa dig...
På något sätt så har jag och Oskar lyckats att boka in aktiviteter tillsammans. Klätterkurs på Karbin, bara jag och han. Jag ser detta som något som skulle bidra till att vi får umgås lite mer ihop och även fast det känns förbjudet, så känns det bara så bra.
Som för en helg sedan när jag åkte in till Sthlm och skulle umgås med Robin och Zandra och gå på Stockholm Burger Fest ihop. Då Oskar också hängde med dit, för att sedan gå med mig till tåget/pendeln i Årstaberg. Det är bara för mysigt.
Jag ligger just nu i ett läge där jag inte riktigt vet hur jag ska gå tillväga och på ett sätt så blir jag stressad av att livet rullar på i ett jobbigt tempo. Skaffa barn, skaffa hus osv. är något som jag inte känner mig redo för ännu, men som jag borde ställa in mig på. Detta får mig så stressad...
Mycket ord har skrivits ner ikväll, men man behöver bara få ventilera sig. Det ska bli intressant och jobbigt att se hur framtiden utvecklar sig!
20180422
Då var man tillbaka igen på denna blogg, som vanligt när allting inte är helt på topp.
I dagsläget är det väldigt mycket funderingar som går runt i min huvud.
Den 21 mars åkte jag iväg till Vemdalen med jobbet mitt. Under denna helg så var det som att jag och Oskar drogs till varandra. Även fast jag inte gjorde någon direkt insats, så slutade det alltid med att vi satt bredvid varandra vid matbordet, åkte liften tillsammans eller åkte "påse" nedför slalombacken. Under denna vistelse så började jag bli sjukt attraherad av han. Om han väl hade velat pussa mig när jag och han ensam drog ut under lördagskvällen för att åka sopsäck nedför backen så hade jag pussat tillbaka. Detta gör mig så fundersam, hur kan jag känna något sådant här?
Det blev inte bättre heller då Rasmus välkomnade mig med världens bråk. Detta har gjort att jag har känt mig sjukt oattraherad av Rasmus och att Oskar inte alls kan försvinna ifrån mina tankar.
Ifrån Vemdalsresan så har jag och Oskar skrivit till varandra på Messenger varje dag. Vissa dagar så har jag bestämt mig för att inte börja skriva något, men då har han tagit intiativet och skrivit till mig. Men idag 22 april har jag bestämt mig att inte skriva något till honom, så jag väntar med spänning på om det kommer något meddelande på Messenger ifrån honom.
När vi åkte påse i slalombacken i Vemdalen.
Vemdalsresan med NECT.
När jag & Oskar gick mot strömmen och bestämde oss för Sushi istället för Pizza.
Lunch-gänget på Ångbåtsbryggan i Pershagen.
När jag & Oskar hetsade fram frukost efter Yoga-eventet Stefan fixade.
Dagens tankar - 20160203
Då var man tillbaka på denna bloggsida igen. Just nu är en sådan stund då jag behöver skriva av mig och ventilera mina tankar. Rasmus tyckte att det fick vara nog då jag gråtit två kvällar i rad under jobbveckan i Arvidsjaur.
Först så känns det som att man hela tiden blir motarbetad. Man får aldrig en lugn stund, utan folk ska alltid komma och frågasätta en om man verkligen gör det rätta. Och då syftar jag speciellt på en person, Ema.
Sen det andra så ville jag vara snäll och hjälpa till att ställa upp och köra hem ett fordon då jag ändå ska åka hem. Detta istället för att blunda och bara flyga hem. Ställer man upp så får man lättare tillbaka saker. Men Marcus tycker att jag både har jobbat för mycket övertid (runt 30 timmar under en och samma vecka) samt att jag har en flygresa som inte går att boka om.
Känns som att jag ställt till med alldeles för mycket och speciellt då man bara har försökt att vara snäll. Men det är ännu en gång bevisat att man alltid är för snäll och att man borde tänka mer egoistiskt.
Just nu sitter jag bara och oroar mig över vad Marcus kommer säga då Berra kommer ringa och frågasätta honom imorgon om varför jag inte får köra hem. Hoppas att det inte blir alldeles för mycket tjafs. Annars så ska jag bara säga till Marcus att jag inte ska vara snäll och hjälpa andra med att köra hem fordon.
So long fuckers! Nu ska jag sova som en riktig prinsessa och bara njuta över livet och över min underbara sambo och min familj. Det kan ingen ta ifrån mig!